Svart hål
This commit is contained in:
13
README.md
13
README.md
@@ -21,6 +21,7 @@ Solen och de åtta planeterna definieras i [KnownSolarSystem/solar-systems.json]
|
||||
| Space / Ctrl | Upp / ner relativt kameran |
|
||||
| Mushjul | Logaritmisk hastighet, 0,1 m/s till 1 000 000 c |
|
||||
| Q | Mjuk flygning till närmaste planet |
|
||||
| E | Mjuk flygning till närmaste svarta hål, även från en planets markyta |
|
||||
| 1–9 | Flyg till planeten på motsvarande plats i `startup.planetHotkeys` i `config.json` |
|
||||
| F2 | Mjuk flygning till en bergsvy nära ytan; hastigheten sänks till 1 200 m/s |
|
||||
| F3 | Närbild av närmaste stjärna |
|
||||
@@ -56,6 +57,18 @@ Välj **Debug** i P-menyn för en panel till vänster med asynkron GPU-tid för
|
||||
|
||||
Detta är en visuell realtidsprototyp. Banorna är statiska och terrängen använder proceduriell relief; ingen hydrologisk erosionssimulering eller atmosfär med multipel spridning beräknas.
|
||||
|
||||
## Svarta hål
|
||||
|
||||
I proceduriella system ersätter ett svart hål stjärnan med 5 % sannolikhet. Samma seed och cell ger samma hål, massa och skivlutning. Kända system, inklusive Solsystemet, behåller sina definierade stjärnor. Planeterna placeras utanför ackretionsskivan och belyses av dess utstrålning.
|
||||
|
||||
Tryck **E** för en nio sekunders kameraresa till en sned vy över skivan. Sökningen expanderar cell för cell och jämför verkliga dubbelprecisionsavstånd; den avslutas när närmaste träff är säker, med en maximal sökradie på åtta celler. Kameran lämnar först planetens yta om den behöver det.
|
||||
|
||||
`blackHoles` i `config.json` styr `occurrenceChance` (0–1), `minimumMassSolar`, `maximumMassSolar`, `diskOuterRadiusInHorizons`, `diskBrightness` och `raySteps` (128–512). Sätt sannolikheten till 0 för att stänga av genereringen. Standardvärdena ger 200 000–600 000 solmassor, en skiva som sträcker sig till 14 horisontradier och 256 strålsteg.
|
||||
|
||||
Renderingen integrerar böjda ljusbanor i en förenklad Schwarzschildmodell och en tunn, animerad skiva. Horisontskugga, böjda bilder av skivans baksida, fotonring, dopplerförstärkning, gravitationell rödskiftning och HDR-bloom skapar utseendet. Se [Gralla, Holz och Wald: Black Hole Shadows, Photon Rings, and Lensing Rings](https://arxiv.org/abs/1906.00873) för bakgrunden till lins- och fotonringarna. Bakgrunden samplas från scenbilden när den finns i bild; riktningar bakom kameran får ett proceduriellt stjärnfält. Detta är en visuell realtidsmodell med en konstnärligt styrd emissionsskiva.
|
||||
|
||||
Debug-panelen visar `BLACK HOLE / LENSING` separat. Kör `Universe.App.exe --black-hole-report` för att rendera närmaste hål till `graphics-report/black-hole.png` och kontrollera shaderkompilering, OpenGL-fel och giltiga bildvärden.
|
||||
|
||||
## Projekt
|
||||
|
||||
- `src/Universe.Core`: koordinater, systemgenerering, noise, terräng, streaming och svept kollision.
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user