Svart hål

This commit is contained in:
2026-11-01 12:09:43 +01:00
parent c4a5a4b4ed
commit 8274a20001
14 changed files with 399 additions and 7 deletions

View File

@@ -21,6 +21,7 @@ Solen och de åtta planeterna definieras i [KnownSolarSystem/solar-systems.json]
| Space / Ctrl | Upp / ner relativt kameran |
| Mushjul | Logaritmisk hastighet, 0,1 m/s till 1 000 000 c |
| Q | Mjuk flygning till närmaste planet |
| E | Mjuk flygning till närmaste svarta hål, även från en planets markyta |
| 1–9 | Flyg till planeten på motsvarande plats i `startup.planetHotkeys` i `config.json` |
| F2 | Mjuk flygning till en bergsvy nära ytan; hastigheten sänks till 1 200 m/s |
| F3 | Närbild av närmaste stjärna |
@@ -56,6 +57,18 @@ Välj **Debug** i P-menyn för en panel till vänster med asynkron GPU-tid för
Detta är en visuell realtidsprototyp. Banorna är statiska och terrängen använder proceduriell relief; ingen hydrologisk erosionssimulering eller atmosfär med multipel spridning beräknas.
## Svarta hål
I proceduriella system ersätter ett svart hål stjärnan med 5 % sannolikhet. Samma seed och cell ger samma hål, massa och skivlutning. Kända system, inklusive Solsystemet, behåller sina definierade stjärnor. Planeterna placeras utanför ackretionsskivan och belyses av dess utstrålning.
Tryck **E** för en nio sekunders kameraresa till en sned vy över skivan. Sökningen expanderar cell för cell och jämför verkliga dubbelprecisionsavstånd; den avslutas när närmaste träff är säker, med en maximal sökradie på åtta celler. Kameran lämnar först planetens yta om den behöver det.
`blackHoles` i `config.json` styr `occurrenceChance` (0–1), `minimumMassSolar`, `maximumMassSolar`, `diskOuterRadiusInHorizons`, `diskBrightness` och `raySteps` (128–512). Sätt sannolikheten till 0 för att stänga av genereringen. Standardvärdena ger 200 000–600 000 solmassor, en skiva som sträcker sig till 14 horisontradier och 256 strålsteg.
Renderingen integrerar böjda ljusbanor i en förenklad Schwarzschildmodell och en tunn, animerad skiva. Horisontskugga, böjda bilder av skivans baksida, fotonring, dopplerförstärkning, gravitationell rödskiftning och HDR-bloom skapar utseendet. Se [Gralla, Holz och Wald: Black Hole Shadows, Photon Rings, and Lensing Rings](https://arxiv.org/abs/1906.00873) för bakgrunden till lins- och fotonringarna. Bakgrunden samplas från scenbilden när den finns i bild; riktningar bakom kameran får ett proceduriellt stjärnfält. Detta är en visuell realtidsmodell med en konstnärligt styrd emissionsskiva.
Debug-panelen visar `BLACK HOLE / LENSING` separat. Kör `Universe.App.exe --black-hole-report` för att rendera närmaste hål till `graphics-report/black-hole.png` och kontrollera shaderkompilering, OpenGL-fel och giltiga bildvärden.
## Projekt
- `src/Universe.Core`: koordinater, systemgenerering, noise, terräng, streaming och svept kollision.